bigapple

Troligtvis eller man skulle väl kunna påstå att jag liksom alla andra jämnåriga tjejer älskade Backstreet boys när jag var ett kid.. Och om man ska vara ärlig så var de väl inte sådär jätte bra egentligen bara ett gäng killar som sjöng smörsånger om riktig kärlek, krossad kärlek osv. Min personliga favorit var Brian, han den där killen med det blonda håret och isblå ögonen, och oj vad han gjorde sig perfekt på alla posters som jag hade på väggarna. Nu för tiden är det dock lite annorlunda inga posters på väggarna av Backstreet boys och min drömkille är inte längre än super stjärna på andra sidan Atlanten, och jag är framför allt inte 12 år längre.. Som sagt mycket har förändrats, dock måste jag säga att när jag idag jobbade och fick se A.J inne i affären så blev det som om klockan drogs tillbaka i tiden och jag var den där lilla tjejen igen. Jag fick hålla mig tillbaka för att inte som alla andra små flickor springa fram o skika I LOVE U (jag har fått lite självdiseplin de senaste åren). Så jag nöjde mig faktidst med att stå lite i bakrunden och bara inse att shit vad saker och ting är annorlunda nu, killen som även om han inte var min favorit skulle jag säkerligen kunnat hugga av min vänstra hand för (inte nu längre) var inte samma person som jag hade byggt upp honom som. Nu såg han ut som en sliten gamling som fortfarande levde på gamla meriter. Och trots det kunde jag inte låta bli att se en bild av mig i hans famn. OKEJ, jag vet hur illa detta låter men han var ju trots allt cool för några år sedan. Och jag är ju bara en flicka med lite för livig fantasi=))


Nu ska jag nanna och drömma mig bort=))
LOVE